Nu är det hövligt att fråga recensent i förväg om recensenten vill recensera, innan man skickar sitt verk till honom/henne.
Kutym. Schysst. Så ska det vara.
Samtidigt får man som författare/förlag vara beredda på det oundvikliga: att recensenten någon gång och av någon intern anledning säger nej.
Nej betyder ju nej, som bekant. Även i relationerna recensent-förlag och recensent-författare. Man får vara beredd att recensenten ber om att inte skicka upp det aktuella verket, och det får man ju smaka på och leva med.
Hänt med D J:s senaste. Jag såg direkt att romanen inte hörde till den typ litteratur som jag brukar - och finner mig bekväm i - recensera.
Så varför inte acceptera avslaget?
måndag
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar